Djur kan bli förgiftade genom att äta eller andas in något som är olämpligt för dem. Gift kan också tas upp i kroppen via huden eller blodet. Nedbrytningen av gifter sker framför allt i levern, som är kroppens avgiftningsorgan. Nedbrytningsprodukterna utsöndras därefter nästan alltid med urinen via njurarna. Gifter kan ha en riktad verkan på ett speciellt organ eller påverka hela djuret.
De vanligaste symtomen vid förgiftning är kräkningar och diarré. Vid vissa förgiftningar ses också andningssvårigheter, kramper och förlamning. Om ett djur har blivit förgiftat skall en veterinär kontaktas så att behandling kan ges så snart som möjligt. Behandlingen vid förgiftning går ut på att se till att så lite som möjligt av det giftiga ämnet tas upp av kroppen och att ämnet kan utsöndras från kroppen så fort som möjligt. Har hunden nyligen ätit något olämpligt bör man försöka få hunden att kräkas (gäller ej frätande ämnen). Är det långt till veterinären kan djurägaren själv provocera kräkning. Det görs lättast genom att lägga salt (ca en kaffesked) långt bak på djurets tunga.
Veterinären framkallar kräkning genom att injicera ett speciellt medel. Ibland är det också lämpligt att ge aktivt kol som binder sig till de flesta ämnen så att upptaget från mag-tarmkanalen minskas. Om djuret har varit i kontakt med något giftigt ämne som satt sig på huden och i pälsen skall djuret omedelbart duschas. Man skall helst inte använda något rengöringsmedel eftersom de i vissa fall kan underlätta kroppens upptag av det giftiga ämnet.
Hos veterinären behandlas djuren beroende på de symtom de visar. I de fall det är känt vad som orsakat förgiftningen är det lämpligt att ta med förpackningen, blomman etc till veterinären. Om hunden har kräkts bör man även ta med detta för att kunna analysera maginnehållet. I många fall misstänks förgiftning med ledning av symtomen. Om ägaren inte har noterat om djuret har varit i kontakt med något giftigt ämne är det ofta mycket svårt att bedöma om djuret verkligen är förgiftat och i så fall med vad. I Stockholm finns en giftinformationscentral där de ofta kan ge svar på hur olika gifter påverkar kroppen.
Text: Veterinär Anne-Sofie Lagerstedt på smådjurskliniken vid SLU, Uppsala
Texten redigerad av Carin Wrange. Katt.nu har fått tillstånd att lägga ut artikeln.
