Om din katt har drabbats av mask, så kan du få hjälp hos veterinären med rätt avmaskning av din katt.
Förekomst
Hos svenska katter förekommer ca 25 parasitarter, varav några är olika sorters inälvsparasiter och mask. Kunskapen om hur pass vanligt parasiter förekommer hos våra husdjur är begränsad.
Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) uppskattar att spolmask förekommer dubbelt så ofta hos vuxna utekatter som hos hund och att förekomst av bandmask är ännu vanligare. Hos kattungar är spolmask betydligt vanligare än hos vuxna djur. Spolmaskarna är artspecifika vilket betyder att de endast kan utvecklas och föröka sig i sin art, dvs hunddjur drabbas av en spolmaskart, kattdjur av en annan art, däremot finns en tredje art som kan utvecklas hos båda djurarterna.
Katter kan förutom olika masksorter även smittas av olika encelliga parasiter varav vissa ger sjukdom hos katten tex Tritrichomonas foetus som inte drabbar människa medan andra kan utgöra en risk för människa (zoonos).
Zoonosrisk
En zoonos är ett smittämne som finns hos djur, men som också kan överföras till människa och orsaka sjukdom. Människor har egna arter av inälvsmask men kan smittas av tex spolmask som en zoonos. I äggen från kattens spolmaskar utvecklas en larv som, vid intag av smittad jord eller sand, kan infektera en människa. Enstaka rapporter finns i Sverige där larver vandrat ut i kroppen, vanligen till lever och lunga men även till hjärnan och då nått ögat med synskador som följd.
Även encelliga tarmparasiter hos katt kan orsaka sjukdom hos människan. Dessa encelliga tarmparasiter går inte att behandla med vanliga avmaskningsmedel utan kräver särskilda läkemedel efter påvisan i avföringsprov.
– Koccidier består av flera olika arter av encelliga parasiter som endast undantagsvis förorsakar sjukdom hos katter. Toxoplasma gondii är dock en av dessa arter som har katten som värddjur och som kan ge sjukdom hos människa, ffa gravida kvinnor.
– Giardia en encellig parasit som har påvisats hos svenska katter och orsakar ibland tarmstörningar. SVA försöker utreda hur vanligt parasiten förekommer liksom om den är primär sjukdomsorsak. Huruvida Giardia hos djur är sjukdomsframkallande hos människa eller ej är mycket omdiskuterat.
Rekommendationer är att hålla katter borta från barnens sandlådor genom övertäckning och hålla god handhygien vid tex trädgårdsarbete.
Smittväg
Katter smittas med mask av sina bytesdjur såsom fåglar, möss, insekter, sniglar men även via avföring från andra djur och sin egen vid putsning av pälsen.
Symptom
Förutom då parasiterna kan ses i kattens avföring eller uppstötningar så kan symptom vara diarré, hosta, ruggig, torr och glanslös päls hos vuxna katter eller runda magar, diarré och dålig tillväxt hos kattungar.
Spolmaskar ses som en upp till 5cm lång benvit spagettilik mask med spetsiga ändar som oftast påvisas i kattens uppstötningar. De kan slingra ihop sig och bilda nystan som kan orsaka förstoppning i översta delen av tarmen.
Bandmaskar i färskt tillstånd är benvita platta maskar som är uppbyggda av ett stort antal ledade segment vilka tillsammans kan bli upp till 1m långa. Segmenten lossnar successivt och kommer ut med avföringen och kan ibland ses kräla i i pälsen runt kattens ändtarmsöppning. De kan där torka fast och liknar då risgryn.
Behandling och profylax
Vanligtvis behandlar man bara mot parasiter vid påvisad förekomst av dem, då de ses i träcken eller uppstötningar och då ägg eller parasit påvisas i avföringsprov (från flera avföringstillfällen) som lämnas in till veterinären. Veterinären kan då beroende på maskart välja rätt avmaskningsmedel eller speciell medicin mot encelliga parasiter. Ur resistenssynpunkt är det viktigt att så smala och välriktade preparat som möjligt används. Det är dock nödvändigt att dräktiga, digivande och unga djur behandlas adekvat.
Kattungar kan vara rejält infekterade av spolmask redan som små då de kan infekteras via modersmjölken. Kattungarna har då vuxna, äggproducerande spolmaskar redan efter 21 dagar varför ett avmaskningsschema med start dessförinnan är tillrådligt. Kattungar avmaskas lämpligen med bensimidazoler (Axilur® vet. eller Flubenol® vet.) var fjärde vecka från sin andra till och med sin 12:e levnadsvecka eller med pyrantelpamoat (Banminth® vet.) var annan vecka under samma period. En avmaskningskur med bensimidazoler måste omfatta tre dagar i följd för att fullgod effekt skall erhållas. För att undvika onödig avmaskning och resistensutveckling bör man alternativt låta göra en träckundersökning hos veterinären eller skicka in ”Kolla masken” från Apoteket, då ett prov lämpligen tas (med alla kattungarnas avföring tillsammans) i början av kattungarnas fjärde levnadsvecka.
Avmaskningsmedel har ingen långtidsverkande effekt och kan inte användas i förebyggande syfte vilket gör att katten kan bli smittad igen vid ett senare tillfälle. Särskilt bandmask hos utekatter är ett ofta återkommande problem, eftersom kattens bandmask smittar ner möss och råttor i vilka det utvecklas dynt. Dynten får sedan katten i sig när den fångar möss och blir återinfekterad med bandmask. Regelbunden årlig till kvartalsvis avmaskning kan behövas för utekatter som mår dåligt av sin bandmaskinfektion, men oftast är katter inte störda av att ha en eller annan bandmask. Äldre katter kan till och med utveckla en viss resistens mot bandmask.
Utlandsvistelse
Vid utlandsvistelse kan katter drabbas av allvarligare och farligare typer av inälvsmaskar som normalt inte förekommer i Sverige såsom dvärgbandmask, hakmask, Fransk hjärtmask och lungmask. Därutöver kan katter drabbas av ohyra och smittämnen som sprids via bett av de i utlandet mer vanliga parasiterna såsom kattloppor, Babesia (sprids med brun hundfästing) och Leishmania (sprids med sandmygg). Därför kan profylax mot hjärtmask liksom skydd mot loppor, fästingar och sandmygg bli aktuell.
Mer information om riskerna och rekommendationerna för det land där du och din katt skall vistas kan fås från respektive lands ambassad och deras motsvarighet till Jordbruksverket.
Det finns sedan januari 2012 inga lagar som säger att katten måste avmaskas men har du haft en utekatt i utlandet är ändå rekommendationen att avmaskas mot dvärgbandmask 1-2 dagar före återinförsel till Sverige. Avmaskningsmedel måste innehålla Prazikvantel eller det i utlandet förekommande Epsiprantel. Än så länge finns receptfria tabletter på apoteken (Milbemax vet, Droncit® vet, Drontal® vet.) att ta med på resan, men det finns även receptbelagda spot-on preparat (Profender) för enklare behandling på huden.
Sammanställt av Eva Molin, legitimerad veterinär, Guldveterinären
Källor:
- SVAs Hund & Kattbok
- SVAs hemsida www.sva.se
- Novartis, Animal Health, brochyr ”Mask hos hund och katt”
- Jordbruksverkets hemsida www.sjv.se
