↑ Åter till Kattraser

Turkisk Van

Turkisk Van katt

Turkisk Van katt

Kattrasen Turkisk Van är av väldigt gammalt ursprung. De utvecklades naturligt i en isolerad del av Van-distriktet i östra Turkiet. Van-distriktet ligger i det forna Armenien och från början var det Armenierna som hade dessa katter, Vanen var en del av deras kultur enligt en gammal bok skriven av Vrtanes Papzian som var född i Van 1864.

Till Europa kom dock Turkisk Van inte förrän på 1950-talet. Då befann sig två kattintresserade engelskor vid sjön Van i östra Turkiet. Där fick de se långhåriga katter som var vita med kastanjeröd svans och med kastanjeröda fläckar på huvudet. Ibland hade de också ”Allahs” tumavtryck, det vill säga en röd fläck på ryggen. De två engelska damerna förvånades över att katterna verkade helt orädda för vatten och ofta simmade bäckar och vattendrag. De beslöt att ta med sig ett par Turkiska Vankatter hem till England, 1959 importerades ytterligare ett par katter för att bredda avelsbasen. På 1980- & 1990-talet har ytterliggare Turkiska Vankatter importerats till bl a England och Holland från Turkiet.

Till Sverige kom de första Turkiska Vankatterna med hjälp av Eva Björkman. Eva bodde i Ankara på 1950-talet, hon tog med sig två Turkiska Vankatter, en dräktig sköldpadd-vit hona och en rödtabby unghane, när hon flyttade hem 1959. De registrerades i Independent/SNRF som Turkisk Angora, men typen var den samma som engelskornas Turkiska Vankatter.

1976 föddes i Eva Björkmans uppfödning en röd-vit hane med rätt färgfördelning för Turkisk Van. Katten hette Lord Yerli av Ankara och köptes av Kurth Wahlberg, uppfödare av Turkisk Van i FIFe/SVERAK. Lord finns med i stamtavlan hos många av de svenska Turkiska Vankatterna.

Den Turkiska Vanen, eller ”turken” som den ofta kallas till vardags, är en medelstor till stor katt. Den är lång i kroppen men ändå muskulös och kraftig. Ögonfärgen är ljus bärnsten, blå eller oddeye. Pälsen är semilång av silkig kvalité, nästan utan underull. Kroppsfärgen är kalkvit. Idealet har bara färgad svans och två färgade fläckar på huvudet skilda av en vit bläs, men standarden säger att enstaka kroppsfläckar inte är diskvalificerande vid bedömning. De godkända färgerna på svansen och huvudet är i färgerna röd, creme, svart, blå, sköldpadd och brunagouti.

Turkar är mycket personliga, charmiga och sällskapliga. De småpratar gärna och svarar på tilltal. De är nyfikna, livliga och mycket intelligenta. De gillar alla som vill leka med dem, att apportera är favoritleken hos väldigt många turkar. Vatten är förstås en mycket omtyckt ”leksak” hos många turkar. Turken vill gärna följa med matte eller husse överallt i huset, de vill vara med i händelsernas centrum men även få den största uppmärksamheten själva.

Text: Vangoran. Foto: Anette Hansson

Kommentera

▾ annonser