↑ Åter till Kattraser

Balines

balines

Balines katt

Det lättaste sättet att försöka beskriva en Balines utseende är beskriva den som en långhårig Siames… En Balines har all den skönhet och grace som betecknar siamesen men skiljer sig alltså främst genom att den har längre päls. En annan skillnad är att balinesen anses ha ett lugnare temperament än siamesen och att den är mer lågmäld.

Balinesen räknas pälsmässigt till de semilånghåriga kattraserna, vilket innebär att pälsen befinner sig någonstans mellan de långhåriga och de korthåriga kattraserna. Avsaknaden av underull gör att pälsen på en Balines ligger tätt intill kroppen och understryker kattens smäckra och muskulösa linjer. Det är också tack vare denna obefintliga underull som gör att en Balines fäller förhållandevis lite för att vara så pälsad. Det kanske mest iögonfallande förutom de snedställda, mandelformade azurblåa ögonen är den långa svansen som tack vare riklig pälsväxt bildar en härlig plym som avslutning på den i övrigt smäckra kroppen.

Eftersom pälsen har en silkeslen struktur behöver den heller inte mycket mer än en daglig borstning för att avlägsna eventuella lösa hår och för att bibehålla dess glans. Men behöver inte heller bada den mer än möjligtvis före en utställning.

Balinesen är en maskad kat vilket innebär att huvud, öron, tassar och svans har en viss färg medan kroppen är betydligt ljusare men går ändå i samma ton. Kattungarna föds vita men utvecklar under sina första levnadsveckor maskfärgerna. Den mest kända färgen på maskningen är antagligen brun, men det finns även chokladmaskad, lilamaskad, blåmaskad, rödmaskad, crémemaskad, blåcrémemaskad, lilacrémemaskad sköldpaddsmaskad och tabbymaskad. Exempel på dessa färger kan du se på våra andra sidor.

Under den tätliggande pälsen döljer sig en elegant, långbent och muskulös katt med långa slanka linjer aristokratiskt avsmalnande huvudprofil, som skall vara proportionerligt till kroppen. Benen skall vara långa och katten skall ge ett högställt intryck, tassarna skall vara små och runda. Öronen är mycket stora, lågt ansatta, breda vid basen och spetsiga för att understryka det långa och triangelformade huvudet som i profil skall visa en lätt konvex böjning.

Anledningen till att dessa långhåriga siameser uppkom är höljt i dunkel, det har spekulerats i att det kan ha varit en mutation hon de korthåriga siameserna som gav de långhåriga utfallen i siameskullarna. Men det kan också vara så att de uppkommit genom inparning av långhåriga katter. Det var känt att siamesuppfödare i början av 1900-talet ibland fick långhåriga utfall i sina kullar, men dessa såldesvanligtvis som sällskapskatter och det var först på 1950-talet som man i USA började intressera sig för dessa långhåriga siameser. Den första uppfödaren som på allvar började ta tillvara på dessa långhåriga katter var mrs Helen Smith, hon upptäckte att om man parade två av dessa långhåriga katter med varandra så fick man enbart långhårig avkomma. Det var även denna dam som gav kattrasen dess namn Balines, eftersom de påminde henne om de graciösa rörelserna och slanka linjerna hos de balinesiska dansöserna. 1963 godkändes rasen Balines i det Amerikanska kattförbundet CFA, till Sverige kom de första Balineserna 1981-82.

Från början bedömdes Balinesen tillsammans med semilånghåren på utställningar, men från den 1 januari 1992 bildar balineserna, siameserna och orientalerna kategori IV. Detta gjorde att Balineserna enbart kunde bedömas av domare med kompetens på de orientaliska katterna vilket man hoppades skulle ge mer typade balineser. Förändringen mötte en del motstånd bland vissa balinesuppfödare, som var rädda att balinesen skulle få alltför svårt att hävda sig gentemot de på den tiden mer typade siameserna.

Balines är en korthårig kattras som tillhör hårlagskategori 4 och den godkändes av FIFe’s 1983. Balines har beteckningen BAL i FIFe´s färgnummersystem.

Till sin natur är Balinesen en livlig, läraktig och sällskaplig katt som visserligen uppskattar sällskap av rasfränder men som trots allt föredrar mänskligt sällskap. Den är mer hundlik till sättet än andra kattraser vilket bland annat kommer till uttryck genom deras oerhörda behov av människan. Behovet av gemenskap och deras uppmärksamhet kan man använda för att låta dem få utlopp för sin till synes outtömliga energi, till exempel genom att lära dem apportera föremål eller utföra andra saker på kommando. Ägnar man sig inte tillräckligt åt sin Balines eller om man inte låter dem få utlopp för sin energi i positiv bemärkelse hittar dessa livliga katter gärna andra vägar för detta.

Det är också därför en Balines tidigt måste lära sig var gränserna går och vad som är tillåtet eller inte i hemmet. En Balines måste, precis som en hund, uppfostras från den dagen den flyttar in i sitt nya hem för att man skall kunna få så mycket glädje av katten som möjligt – en lydig katt är som bekant en lycklig katt…

Text och foton: Caroline Bondesson, S*Matrox

Kommentera

▾ annonser