Avelshanen

Jag brukar alltid se till att det inte krockar i stamtavlan. Tempramentet på hanen är jätteviktigt då det kommer att prägla min kull väldigt mycket. En frisk sund hane som i mina ögon är en rastypisk hane med goda kvaliteter och en bra representant för sin ras.

S*Chewbacca´s

Att hanen uppväger honas ev ”fel”, t ex om honan har för små öron för rasen, skall man välja en hane som har bra storlek på öronen. Hanen bör inte vara för mycket använd i avel tidigare. med tanke på framtida avel (inavel), det kan vara bättre att använda en hane som inte är som mycket använd i avel, än att använda den hanen som är mest populär för tillfället. Genom att titta på flera olika avelshanar och deras avkommor kan man komma till bra resultat.

Ewe’s

Det beror på vad man själv är ute efter… kanske en speciell färg på ungarna, något man vill förbättra (honan kanske har dålig ögonfärg osv). Jag själv studerar stamtavlor noga och väljer hane med en stamtavla som verkar intressant för mina ”linjer” och försöker hitta hanar som inte används så mycket!

Zsa Zsa’s

Här kan olika uppfödare ha olika åsikter. En del vill kompensera sin honkatts dåliga sidor, en del vill förstärka honans bästa egenskaper. Någon väljer en hane i närheten, vill inte åka så långt för att para. En del väljer på hanens utställningsmeriter, en del på färganlag för att få en viss färg på kattungarna. Någon vill ha en erfaren hane till en ung hona. En del parar efter stamtavlan och letar efter eller undviker en viss katt. Detta betyder att det blir fler kombinationer än om alla parar efter samma princip. Att inte para som andra är viktigt! Att vi parar efter lite olika principer är faktiskt bara bra. Det gynnar faktiskt vår ras på sikt.

S*Vectras

Hur mycket betyder hur just den hanen ser ut och hur mycket betyder vad som finns bakom på hans stamtavla?

För mig är valet av hane jätteviktigt, vad som ligger bakom och hur han ser ut. Ibland kan det vara så att hanen kán vara en medemåtta men jag vet vad som ligger bakom. Man kan inte få fram superextrema katter i varenda kull, det vill jag inte heller och det går inte heller. Har man börjat att se på saken att man bara ska ha extrema katter tycker jag att man har tappat lite av uppfödningens charm. Naturligtvis så vill man ha fram bra katter fysiskt och psykiskt och man får räkna med att det kommer både katter till avel-utst-sällskap i kullarna. Hur det än är så är de mest hemma och majoriteten går till sällskap av alla katter vi säljer.

S*Chewbacca´s

Mycket, hanen kan kompensera honkattens eventuella svagheter, och genom att titta på hanens och honans stamtavlor kan man ”läsa ut” vad en ev parning kan ge t ex i färger och mönster.

Ewe’s

Här kan olika uppfödare ha olika åsikter. En del vill kompensera sin honkatts dåliga sidor, en del vill förstärka honans bästa egenskaper. Någon väljer en hane i närheten, vill inte åka så långt för att para. En del väljer på hanens utställningsmeriter, en del på färganlag för att få en viss färg på kattungarna. Någon vill ha en erfaren hane till en ung hona. En del parar efter stamtavlan och letar efter eller undviker en viss katt. Detta betyder att det blir fler kombinationer än om alla parar efter samma princip. Att inte para som andra är viktigt! Att vi parar efter lite olika principer är faktiskt bara bra. Det gynnar faktiskt vår ras på sikt.

S*Vectras

Varför ska honan besöka hanen och inte tvärtom?

Jag anser att det är mycket bättre om honan kommer till hanen då du inte vet om han kommer att markera i hemmet och så att uppfödaren som har hanen har uppsikt på parningen . Att det inte blir fler katter inblandade. Kommer honan ur löpen av någon orsak så är det lättare att låta henne bo hos sig, om hon har rest långt, än att ha en hane hos sig i veckor…..

S*Chewbacca´s

För att de flesta som har avelshanar har ett utrymme där hanen tar emot honan, han känner att han är på ”hemmaplan”. Det kan också vara så att hankattägaren vill vara säker på att det bara är en honkatt som paras.

Ewe’s

Själv har jag både skickat i väg mina honor på parning och lånat hem hane för parning. Hur man gör i det enskilda fallet bestäms mellan hon- och hankattägarna. Det är dock vanligast att hankattägaren tar emot honan i sitt hem. Hanen är mer beroende av sitt revir och kan ev bli störd av en förflyttning. Om hanen är oerfaren bör han para en erfaren snäll hona, liksom en unghona bör skickas till en erfaren dominant hane.

S*Vectras

Har köpt en hane, tilltänkt för avel. Vad göra innan jag kan använda honom? Tillåtelse från sverak? 

Hanen ska vara fullt frisk och ha ett intyg från veterinär som intygar att han har normal testikelstatus, íntyget finns bak på stamtavlan. Det ska sverak ha vid hanens första kull.

S*Chewbacca´s

Ställ ut hanen först för att få en bedömning på honom. Har du egna honor så använd honom på dem först så kan du ser vad han ger.

Ewe’s

Hanen måste vara registrerad i Sverak, ha intyg på att den är fri från navelbråck (gäller även honor) samt testikelintyg (bägge utfärdas av veterinär). Dessa intyg måste bifogas första parningsbeviset. From 1 jan 2000 – får testikelintyget utfärdas tidigast när katten är sex månader. Tillåtelse från sverak? Det krävs ingen speciell ”tillåtelse”.

Zsa Zsa’s
Nödvändiga intyg för att registrering av kull ska kunna ske:
· Veterinärintyg som visar att hankatten inte har eller visar tecken på att ha haft navelbråck.
· Veterinärintyg som visar att hanen har normalstora och normalt belägna testiklar.
· Veterinärintyg som visar att vit katt (EMS w) är hörande.
· Katt som är registrerad i kontrollstamboken (RIEX) skall ha intyg om avelsgodkännande.

En hel del uppfödare leukostestar sina katter, hanen testas inför varje parning med ny hona. Förutsättningen är givetvis att hanen bara tar emot leukosnegativa honor. Inför varje parning bör man ha kommit överens med honkattägaren om alla praktiska och ekonomiska arrangemang, helst i ett skriftligt parningsavtal så inga missförstånd uppstår senare.

S*Vectras

När ska man inte avla på en katt?

När det finns sjukdommar som kan nedärvas till avkommorna. Själv anser jag att kattens psyke är jätteviktigt men det är upp till varje uppfödare att välja hane till sina honor som det tycker passar. Ett gott psyke är alltid superbra för vidare avel men árv och miljö hänger i hop så man måste även behandla katterna med respekt och med mycket kärlek så att de trivs. Trivs de med livet så trivs matte med livet!!

S*Chewbacca´s

Om katten har dåligt temperament eller har en defekt t ex navelbråck, sternumkrok, eller någon ”rastypiskt” defekt så skall man absolut inte avla på katten. Som en klok medlem i min klubb har sagt ”Vi uppfödare verkar för att vi skall få bättre katter, inte fler!

Ewe’s

Man bör inte avla på katter med defekter, tex svansknick, bettfel osv.

Zsa Zsa’s
Vissa defekter och konstaterade sjukdomar skall man absolut inte avla på, t ex plattbröst, gomspalt, sternumkrok, felaktiga extremiteter, hjärtfel och smittsamma sjukdomar. Detta förstår säkert alla. Mera oskyldiga defekter som inte påverkar kattens eller avkommornas hälsa är en annan sak – här kan olika uppfödare ha olika åsikter. Vad som är en smärre defekt och vad som är ur rastypiskt hänseende icke önskvärt kan ”flyta ihop”. På t ex burmor är vitfläck inte tillåtet och följaktligen skall då en katt med vitfläck ej användas i avel. Men var går gränsen då en burma har praktiskt taget allt annan man kan önska, men tyvärr också har en vitfläck?! Kan man göra en provparning med en noga utvald hane utan vitfläcksanlag och ev gå vidare med en bra avkomma utan denna ”defekt”?! Denna typ av frågor kan dyka upp bland uppfödare och är man nybörjare och osäker på hur man ska göra rekommenderas att ta kontakt med några mer erfarna uppfödare för råd.

S*Vectras

TACK TILL dessa uppfödare som besvarat frågorna ovan: