↑ Åter till Katthistoria

Katthistoria del 3 – Abessinierns rashistorik

Abessinier liknar katter som avbildas i Egyptiska pyramider och tempel. Den kallas ibland för en levande modell till gudinnan Bastet, som ofta är avbildad med ett katthuvud. Egyptiska tamkatter blev helgade åt gudinnan Bastet och dessa katter värderades så högt att det var belagt med dödsstraff att döda dem.

Tempelkatterna med sin tickade päls blev efter döden svepta och mumifierade.

Den första abessinier registrerades i England 1896. Rasen kan ha kommit direkt från landet Abessinien. Man vet att en dam vid namn Barett-Lennard förde hem en katt, ZULA, från Abessinien 1868 som segertrofé från upproret i landet Abessinien. Det sägs även, att många sjömän tog med sig tamkatter med tickad päls från just dessa trakter. Att dessa katter skulle utgöra grunden till rasen ifrågasätts idag. 

Troligen har rasen kommit till England med hjälp av romare som tog med sig tama katter med tickad päls under den tidiga romartiden. Långt senare kan anlagen för den vackert tickade pälsen ha tagits tillvara av kattuppfödare i England. Kanske är det en kombination av de gamla huskatterna från romartid och nytillskottet från Abessinien i slutet av 1800-talet som ledde fram till den raskatt som idag heter abessinier.

Den första specialklubben för abessinier bildades i England 1929. Till Skandinavien kom ett fåtal abessinier under 1930-talet. Till Sverige importerades sedan de första abessinien från England 1953. Efter andra världskriget dök det upp långhåriga ungar i abessinierkullar, (somali). Långhårsanlaget är ett anlag som kan ligga dolt i flera generationer hos korthåriga katter och kan visa sig först då två korthårskatter med långhårsanlag paras.

Somalin, som är en långhårig abessinier, godkändes 1977 av den amerikanska kattorganisationen CFA.

FIFe och SVERAK godkände somalin som ras 1982, samma år som den första somalin kom till Sverige.
Texten kommer från Aby och Somaliringens webbsida.
Katt.nu har fått enskilt tillstånd att kopiera denna text.

Läs ”Burmans rashistorik” i del 4.

 

Kommentera

▾ annonser