↑ Åter till Kattgenetik

Del 3 – Viltfärg och mönstergener

 

Del 3 – Viltfärg och mönstergener

I del 2 av Kattgenetik diskuterades nedärvningen av svart och rött pigment samt sköldpaddsfärgade katter. I den här delen skall vi gå igenom nedärvningen av viltfärg och mönstergener. Sköldpaddsfärgade katter ser visserligen mer eller mindre mönstrade ut, men det är dock inget egentligt mönster i kattvärlden.

 

Abessinier, ABY
Foto: Nekayahs abessinier

Viltfärg
En mycket gammal färggen hos katter och övriga däggdjur är genen som reglerar hur pigmenten ska fördelas i hårstrået. I melanocyterna som ligger i huden bildas pigmentet melanin. Från melanocyternas fingerlika utskott förs melaninkornen in i hårstråna. Genom så kallade feed back-mekanismer förs omväxlande stora mängder melanin in, allteftersom hårstået växer ut. Detta resulterar i att hårstrået får mörkare och ljusare band.

Antalet band kan variera, men brukar vara mellan fyra och fem stycken. Eventuellt kan phaeomelanin (rött pigment) ingå i de ljusare banden. Färgen benämns agouti efter en liten gnagare med viltfärgad päls. Agoutihår finns hos de flesta däggdjur. Mutanten av agouti/viltfärg gör att feed back-mekanismen slås av, så att en jämn mängd melanin förs in. Resultatet blir enfärgade katter.

Hos katt sitter locus för viltfärg/agouti på en vanlig kromosom, en autosom, och allelerna benämns:

A = Viltfärg/agouti, ger ‘bandade’ hårstrån, dominant (viltform)
a = Enfärgade hårstrån/solid, recessiv (mutant)

Låt oss nu titta närmare på detta i ett korsningsschema.

Exempel 1 – Två viltfärgade katter med solidanlag Både hankatten och honkatten ger följande gameter: A och a.

Gameter hos hankatt
A
a
Gameter hos
A
AA
Aa
honkatt
a
Aa
aa

Förklaring: AA=viltfärg/agouti , Aa=viltfärg/agouti , aa= enfärgad/solid

Utfallet i denna parning blir 75 % viltfärgade/agouti och 25 % enfärgade/solida. Detta är deras utseende och det kallas fenotyp. De tre viltfärgade kattungarna ser dock inte likadana ut avseende genotyp. Två är som föräldrarna Aa, medan en är AA.

Ungarna i denna parning kan alltså få genotyp AA, Aa eller aa. Ungarnas fenotyper är A- och aa. Strecket innebär att både AA eller Aa ger upphov till samma fenotyp. Kattungar med genotyp AA och aa är homozygota, dvs de har två likadana alleler, medan de som har genotyp Aa är heterozygota. Man säger att katten är hetero- respektive homozygot i A-locus. (För repetition av begreppen fenotyp-genotyp och heterozygot-homozygot läs Kattgenetik 1 – Grundläggande genetik).

 

En tigrerad huskatt
Foto: Nina Järvinen

Mönstergener
Katten har tre olika mönsterteckningar: tigrerad, tabby och aby-mönster. Anlagen sitter på samma locus, T-locus. Detta locus har således muterat flera gånger, vilket ger en multipel allelserie.

Ta = Aby/tickat, ofullständigt dominant över T och tb (mutant)
T = Tigrerad, fullstädigt dominant över tb (viltform)
tb = Tabby, recessiv (mutant)

Genserien är inte fullständigt utredd. Bland annat gäller detta om spotted ingår eller är ett eget anlag som bryter ränder hos tabby och tigré.

Låt oss nu titta närmare på allelerna i T-locus i ett korsningsschema.

Exempel 2 – Abymönstrad honkatt med anlag för tabby med tigrerad hankatt med anlag för tabby

Tigrerad hankatt med genotyp Ttb ger: T och tb.
Abymönstrad honkatt med genotyp TaTa kan bara ge en sorts gameter: Ta.

Gameter hos hankatt
T
Tb
Gameter för
Ta
TaT
Tatb
honkatt

Förklaring: TaT=aby, Tatb=aby

Resultatet blir ganska enkelt: Alla kattungarna blir abymönstrade (fenotypiskt) varav 50 % bär anlag för tabby (Tatb) och 50 % bär anlag för tigré (TaT). De ser dock inte helt ut som utställningsabessinier, eftersom Ta är ofullständigt dominant över T och tb. Dessa katter har tunna ränder på benen och ibland även på kroppen.

Låt oss nu se hur A-locus och T-locus samverkar. Sannolikt sitter dessa två loci på två olika kromosompar. En kromosom i varje kromosompar ges vidare till nästa generation. Det är slumpen som avgör vilken kromosom och allel som förs vidare. Detta kallas fri fördelning. I korsningsschema anger man för översiktens skull enbart de gener som är olika hos föräldradjuren.

En tabby huskatt
Foto: Pia Johanssson

Exempel 3 – Två tigrerade katter med anlag för tabby samt solidanlag

Tigrerade katter med genotyp AaTtb ger: AT, Atb, aT, atb.
Rutschemat blir nu större eftersom fler sorters gameter kan bildas.

Gameter hos hankatt
AT
Atb
aT
atb
Gameter
AT
AATT
AATtb
AaTT
AaTtb
hos
Atb
AATtb
AAtbtb
AaTtb
Aatbtb
honkatt
aT
AaTT
AaTtb
aaTT
aaTtb
atb
AaTtb
Aatbtb
aaTtb
aatbtb

Förklaring:
enfärgad = aaTT, aaTtb, aatbtb
tigré = AATT, AATtb, AaTT, AaTtb
tabby = AAtbtb, Aatbtb

Utfallet i denna parning blir utav 16 möjliga kombinationer följande tre fenotyper: 9 tigré, 3 tabby och 4 enfärgade/solida. Inom respektive färggrupp förekommer dock flera olika genotyper, där de olika kattungarna kan bära dolda, recessiva anlag för tabby respektive enfärgat.

Spotted
Spottedteckningens nedärvning är inte utredd. Roy Robinson spekulerar i sin bok (se källor) om det eventuellt kan finnas två olika sorters spottings. Den ena orsakad av att tigrémönstret bryts upp i spots. Bakgrunden till detta är att en del tigrerade katter kan vara tigrerade på ena sidan av kroppen och mer eller mindre spotted på den andra. Många spotted föds dessutom ganska tigrerade och när de växer så bryts ränderna upp i spots. Det finns en stor variation i spottedmönstrets kvalitet.

En annan teori är att det skulle finnas en speciell gen (Sp) som påverkar tabbymönstret så att det bryts upp i stora runda spots. Ränderna på svansen hos spotted-tecknade katter ser ut som de hos tigrerade och inte som de hos tabby.

Båda dessa teorier är gamla, men tyvärr har ingen gjort ‘korsningsförsök’ som bevisar någon av dem.

Agouti och rött pigment

Hos katter med svart pigment (brun/svart, blå, choklad, lila) och dubbelt solidanlag (aa) syns det inte vilken mönstertyp katten har. Anlaget för solid färg verkar sämre på rött pigment och det kan vara svårt att avgöra om en röd/cremefärgad katt har solidanlag eller agoutianlag. När katten har rött pigment blir hårståna alltid tickade oavsett om katten är A- eller aa. Rött pigment maskerar A-locus effekt. Det finns således inga ”röda” katter som motsvarar solida svarta, blå osv. Det finns de som säger sig kunna skilja mellan röda katter med genuppsättningen A- och aa, men det kan röra sig om så subtila skillnader att de i praktiken blir mycket osäkra. Detta är anledningen till att röda katter registreras efter fenotyp (dvs utseende) och inte efter genotyp (dvs anlagen) i SVERAK.

Källor:
* Genetics for Cat Breeders, 3rd edition, Roy Robinson, Butterworth-Heinemann, ISBN 0 7506 3540 1.
* Katten i fokus, Ylva Stockelberg, Natur och kultur, ISBN 91-27-05879-4.


© Lottie Lundgren

Kommentera

▾ annonser