Ordet genetik kommer från grekiskans gennan som betyder alstra, frambringa. Ett annat ord för genetik är ärftlighetslära.
Gregor Mendel kallas genetikens fader. Det var han som bl.a. korsade gula och gröna ärtor, och med hjälp av avkomman räknade ut vilken egenskap som var dominant respektive recessiv. Hans ärftlighetsteorier publicerades 1866, men det var många som till en början var skeptiska.
Gener är uppbyggda av DNA som i sin tur byggs upp av nukleotider, adenin (A), cytosin (C), guanin (G) och tymin (T). Det är sekvensen, ordningsföljden av dessa som bestämmer den genetiska koden. Tripletter av dessa baser leder till en viss aminosyrasekvens, som i sin tur avgör funktionen på proteinet. Det finns ca 20 st olika aminosyror.
Celldelning kan ske på två sätt. Mitos är vanlig celldelning som medför att likadana celler bildas. Meios innebär att könsceller bildas, där kromosomantalet är halverat – endast 19 stycken för kattens del. När ägget och spermien möts så blir det 38 stycken igen, hälften av anlagen från modern, och hälften från fadern.
Människan har 46 kromosomer, d.v.s. 23 par, medan katten har 38 kromosomer och 19 par. Hanen har en X och en Y kromosom, medan honans könskromosomer består två stycken X. Ett locus är den del på kromosomen där en gen finns. När en gen i ett locus, som reglerar en egenskap, förekommer i olika varianter kallas dessa alleler. Alleler är således arvsanlag med olika verkan, men med samma läge på de två parkromosomerna.
Med fenotyp menas utseendet, d.v.s. de gener som verkligen uttrycks. Genotypen bestäms av vilka gener som finns, en del dominanta, och en del recessiva, och det innebär att fenotyp och genotyp kan se olika ut för samma individ.
Med homozygot menas att anlaget finns i dubbel upplaga. Heterozygot betyder att anlagen är olika. Om en katt med svart päls är homozygot, så innebär detta att båda kromosomparen kodar för svart färg. Om katten däremot är heterozygot svart, så innebär det att kromosomparen kodar för olika egenskaper. Det ena anlaget kan koda för svart, och det andra för blått, men p.g.a. att svart är dominant över blått, så uppträder en svart päls.
Trots alla olika färger som katter kan uppträda i, så finns endast två sorters pigment, svart och rött. Färgämnet heter melanin, där eumelanin är svart pigment, och phaeomelanin är rött.
Blå pälsfärg uppträder p.g.a. att de svarta färgpigmenten är ihopklumpade, så att våra ögon inte kan uppfatta den svarta färgen, utan den ser i stället ut som blå. Man säger att blått är en dilution, utspädning av svart. På motsvarande sätt är creme en dilution av rött. Detta är två utav flera exempel på hur våra ögon kan uppfatta samma färgpigment på olika sätt.
Polygener är kvantitativa gener, där mängden av dessa påverkar fenotypen. Ett exempel är färgintensiteten. Polygener styr om pälsfärgen blir mörk eller ljus.
Det är mutationer, spontana förändringar i arvsmassan, som lett fram till vår tids tamkatts olika nyanser och färgteckningar i pälsen. En mutation kan vara positiv eller negativ. En mutation som inte innebär en fördel i naturen, sprids inte vidare. Om mutationen på något sätt innebär ökad livsduglighet, så leder detta till att den sprids och etablerar sig. Inom kattaveln är det inte naturen som styr vilka egenskaper som ska fortleva, utan vi människor.
| Dominant | Recessivt | ||
| svart | blå, choklad | ||
| choklad | lila, kanel | ||
| röd | creme | ||
| vit | alla färger | ||
| svartsköldpadd | blåsköldpadd (blåcreme) | ||
| svartsköldpadd & vit | blåsköldpadd & vit | ||
| korthår | långhår | ||
| normalpäls | rex (lockig päls) | ||
| manxsvans | normal svans | ||
| polydactyli (extra tår) | normala tår |
DEL 2 i serien Kattgenetik finner du här.
Vill du hjälpa till med en genetikdel? Hör av dig till oss, och berätta om vad du vill skriva.
Tack till Lottie Lundgren för alla råd & tips!
Källor:
Anteckningar från Genetikkurs 2p
Vår vän katten av Eugenia Natoli, 1987
Stora Kattboken av Dorothy Silkstone Richards, 1989
Katten av Kate Stierncreutz, 1980
Kattens sjukdomar av Anne-Marie Nilsson
Bra Böckers Stora Läkarlexikon
