↑ Åter till Kattfakta

Hur kan katter spinna?

Ja – visst har väl alla hört en tillfredsställd välmående katt spinna, men lustigt nog är det ingen som säkert kan förklara exakt hur detta går till.

De förklaringar som ligger närmast till hands har alla att göra med struphuvudet. Katter med förlamat struphuvud kan inte spinna. I struphuvudet sitter de två stämbanden som med hjälp av muskler kan tänjas ut eller slappas av, ungefär som ett gummiband. När luft passerar stämbanden sätts de i svängning och alstrar ljud, vars frekvens (tonhöjd) beror av spänningen i stämbanden. Så går det till när vi talar, när katten jamar o.s.v. Detta sker dock bara under utandning – försök själv prata och andas in samtidigt …

Nu är det så att katter spinner oavbrutet, både under inandning och utandning och de kan dessutom jama under tiden. Forskare har därför föreslagit att det är hela struphuvudets vibrationer som orsakar spinnandet. Vibrationerna orsakas i så fall av små periodiska sammandragningar av muskler i struphuvudet. Det är alltså inte stämbanden som vibrerar. Frekvensen styrs centralt från hjärnan och är oberoende av stämbandens spänningsgrad.

Något som talar för denna hypotes är att frekvensen på struphuvudets vibrationer har uppmätts och visat sig stämma med det avlyssnade spinnandets tonhöjd. Stimulering av vissa områden i hjärnan kan utlösa spinnandet. Om stämbanden gav upphov till ljudet, skulle större katter, med större struphuvud och längre stämband, spinna med lägre tonhöjd. Så är inte fallet. Det hela kompliceras dock av att aktivitet hos andningsmusklerna, t.ex. mellangärdet, kan vara av betydelse för spinnandet.

Nu ska ni inte luras att tro att spinnandets gåta är löst – än finns det mycket kvar att ta reda på! Varför spinner inte alla kattdjur? Hur kan kattens humör styra styrkan på spinnandet? Varför spinner små katter oftare än stora?

Källor:
– Anonym: Purr-tenance and physiology (The Lancet 339:1578, 1992).
– D.E.F. Sissom, D.A. Rice och G. Peters: How cats purr (Journal of Zoology 223:67-77, 1991).

Text: Ann-Charlotte Sandberg, © Zoofysiologiska institutionen

Kommentera

▾ annonser