Tillbaka till Kattraser

Manx

manx kattManx katt

DEN SVANSLÖSA KATTEN MED FÖRTROLLANDE CHARM

Namnet Manx kommer från ön Isle of Man som ligger mellan England och Irland. Av tradition anser man att det är därifrån kattrasen härstammar. Många legender berättar om hur Manxkatten förlorade sin svans. Den äldsta berättar att katten var det sista djuret som kom in i Arken och fick svansen i kläm när Noah stängde dörren. En annan sägen ger förklaringen att dessa katter kom med Spanska armadan till öarna. Ytterligare en historia påstår att de första individerna kom från Japan med Feniciska sjömän.

I verkligheten är det en mutation av den vanliga bruntigré katten. Många Manxkatter finns på Isle of Man och på Reersø i Danmark. Platserna är relativt isolerade och befolkningen har troligtvis bidragit till manxkattens utveckling genom att tillvarataga de svanslösa katterna.
I dag är det därför en ganska vanlig uppfattning bland rasens uppfödare världen över att Manxkatten spreds över världen med Vikingarna från Norden via Isle of Man.

Manxkatter kan ha vilken svanslängd som helst, mellan helt svanslös och normallång. Utställnigsvarianterna är Rumpy (svanslös), Rumpy Riser (liten rest som ej känns om man stryker katten över ryggen) och Stumpy (max 3 cm stump).
Avelskatter kan även ha upp till hellång svans och det är viktigt att använda dem i aveln. Ibland korsar man med kraftiga Europeer av gamla linjer men enbart för att genpoolen här i Skandinavien är för liten.

Talet om att Manxkatten är defekt är överdrivet, det baserades på en forskningsrapport om ryggmärgsbråck där man utgick från avel på defekta katter. Om man konsekvent endast använder sunda katter blir resultatet sunda katter även i framtiden. På Europeiska fastlandet liksom i USA och Canada där manx och cymric är etablerade raser sedan länge och det finns ett stort antal uppfödare som i åtskilliga generationer enbart använder svanslösa katter och stumpy i aveln.

Manxkattens skall ge ett kompakt men inte cobby (satt) intryck.
Huvudet skall vara brett och runt med framträdande kinder. Kroppen är fast, kompakt, kort och medelstor. Lika rastypisk som svanslösheten är de djupa flankerna, en rak buklinje från revbenen mot låren (katten får inte ha “vinthundslook”). Bakdelen skall vara rund som en apelsin och bakben är längre än frambenen.

Mönster och färger som föds upp är; tigre, tabby och spotted och färgerna är; svart, blått, rött och creme och smoke (som är en enfärgad silverkatt) samt vitfläck och vita hörande.

Manx och Cymric katter är sunda och utmärkta jägare som klättar förträffligt. Smidigare katter får man leta länge efter, de kan jämföras med vältränade banhoppningshästar.
Katterna är lätta att använda i avel och honorna har lätta förlossningar, 3-6 ungar i kullarna är normalt. Ofta har en eller flera ungar i varje kull längre svans än stumpy varianten.
Manxkatter är stora personligheter som gärna propsar på uppmärksamhet! De “pratar” med mjuk stämma men föredrar att kommuncera med ansiktsuttryck och har ett otroligt rikt kroppsspråk.

Text och foton: Ingeborg Ekstrand

Lämna ett svar