Madeleine värnar om hittekatter

Spinn har intervjuat Madeleine Bartak som värnar om de hemlösa katterna. Hon har fem stycken katter, alla är hittekatter som hon har tagit hand om. Det är Madeleine som är upphovskvinnan till hemsidan Hittekatten.


Madeleine Bartak

>> Hur kom det sig att du skapade Hittekattens hemsida? Någon speciell enskild händelse kanske? :)
Nej det var inte någon speicell händelse men internet har ju blivit ett ypperligt redskap för att sprida information. Började för lite mer än ett år sedan fundera över att göra en egen hemsida och ville naturligtvis att det skulle handla om katter. Men inte bara med en presentation av mina egna utan en sida som informerar om just hemlösa katter och huskattens dåliga status. Sagt och gjort, det var bara att börja peta. Jag kunde inte för ett ögonblick föreställa mig vilken otrolig respons jag skulle få, både via mail och alla otroligt härliga människor som har skrivit hälsningar i gästboken. Det var verkligen ett lyft!

Nu hoppas jag att Hittekattens hemsida kan bidra till att människor får upp ögonen när det gäller hemlösa katter. Det finns många kattvänner, men alla är nog inte medvetna om hur stort problemet egentligen är och hur mycket lidande som finns bland dessa katter.


Mojje, Sessan & Skrutten.

>> Berätta om dina upphittade katter!
Alla mina fem kissar är hittekatter. De var vettskrämda, utmärglade, hade uppsvällda magar fulla med mask, såriga trampdynor, öronskabb, avslagna tänder, trasiga öron, ja listan kan göras lång. Numera är dom välmående, keliga och tillgivna innekatter.

Alla var ungkatter eller kattungar när jag tog hand om dom.

Sessan blev en novemberdag för 14 år sedan utslängd ur en bil!

Skrutten kom in i mitt liv som en liten mager och smutsig 3-4 månaders kattunge, som förtvivlat hade kryssat mellan bilarna på en motorväg. (Det finns människor som roar sig med att slänga ut hela kullar utmed vägarna för att bli av med kattungarna.)

Lilla Smulan höll till i grunden på ett gammalt hus och hade observerats ätandes jord och fågelfrön. Hon vägde i princip ingenting och öronen var fulla med skabb och magen uppsvälld av mask.

Mojje dök upp otroligt mager och smutsig (trodde först att han var GRÅ och svart). Hade såriga trampynor och var väldigt hungrig och mycket skygg. Men nu vilar inga ledsamheter över den här lilla krabaten.

Stumpan bodde under en frikyrka och folk hade lagt märke till henne en tid. Stumpan var oerhört skygg den första tiden, troligen har hon aldrig haft ett hem utan är född ute. Men efter en tids tålamod och mycket uppmärksamhet och lek blev hon till sist så tam att man kunde klappa och kela med henne utan vidare.

Har haft en sjätte katt, Misso som tyvärr inte är i livet längre, han blev ca 15 år. Misso satt en kväll på trappan till vårt landställe och slet i en soppåse. Jag gick ut med lite kattmat. Han var både mager och hungrig och hade ärr och sår över hela kroppen, han hade även en avslagen tand. Jag satte förstås upp lappar och hörde mig för i grannskapet, ringde även polisen! Men fick inget svar. Han hade varit runt bland grannarna och tiggt mat en längre tid men ingen hade direkt brytt sig (utan bara "noterat"). Det här hände när hösten var i antågande och han fick följa med hem till stan.


Smulan & Stumpan.

>> Har du några tips angående hur man ska gå tillväga om man hittar en hemlös liten kisse? Vad ska man t.ex. absolut _inte_ göra? Kan katter man redan har bli smittade om man är oförsiktig?
Stöter man på en liten hemlös kisse måste man naturligtvis göra något och börjar man mata en katt ute måste man fortsätta med det. Det går inte att helt plötsligt sluta! Det bästa är naturligtvis att försöka få in katten så snabbt som möjligt. Ju längre en katt går ute desto skyggare blir den och desto svårare att få tag på. Alla dessa hemlösa katter lider också något fruktansvärt, speciellt på vintern.

Om man nu tar in en katt så ska man tänka på att:

  • ringa polisen, inte bara en gång, utan flera,
  • höra dig för med folk i området,
  • sätta upp lappar över stora områden (gärna i affärer och portar),
  • sätta in annonser i lokal- och dagstidningar,
  • titta efter öronmärkning,
  • titta själv efter "efterlysningar" i form av uppsatta lappar och annonser i tidningar.

    Man ska inte släppa ihop den nyss intagna katten med sina egna utan hålla dom avskilda den första tiden (ca 14 dagar). Om den nya missen har gått ute ett tag kan den ha öronskabb och mask. Därför ska man så snabbt som möjligt komma iväg till en veterinär för en rejäl undersökning. Det är också viktigt att man har sina egna katter vaccinerade mot kattsnuva och kattpest.

    >>> Bästa sättet att fånga in en förvildad tamkatt? Tips & trix?
    Gäller det en förvildad och mycket skygg katt är en kattfälla många gånger det enda sättet att få tag i den. Tycker inte om ordet "kattfälla" utan föredrar att kalla det för en fångstbur. Det är helt enkelt en lång låda med en lucka som faller ned när katten väl inne i lådan trampar på en platta för att komma åt maten man lägger längst in. Jag vill poängtera att om man använder den här metoden måste man ha uppsikt över buren hela tiden och ta in den och släppa ut katten i ett stängt rum så fort som möjligt. Är det inte en skadad eller sjuk katt tycker jag att man kan börja vänja den vid att få mat på ett visst ställe vid en viss tidpunkt, placera gärna maten i en kartong så att den blir van vid att gå in någonstans för att få tag i maten. Efter några dagar ersätter man lådan/kartongen med buren.

    Skulle katten ha ungar är det viktigt att man lokaliserar ALLA ungarna innan man gör något, så att ingen kattunge blir kvar.

    En fångstbur kan man få låna från katthem och djurskyddsorganisationer. Jag tror att även större djursjukhus kan ha det.

    >>> Hur många hemlösa katter finns det i Sverige och i världen tror man?
    Ja om man tänker sig att det är ca 20 000 hemlösa katter i Stockholmsområdet och det ser likadant ut kring de andra större städerna i Sverige, då blir det några stycken. Hur många det finns i övriga världen? Usch, det vill jag helst inte fundera så mycket på. Jag fick ett mail från en person i Kalifornien. Där har de tydligen stora problem i universitetsområdena eftersom studenterna skaffar katter när terminen börjar. Sedan när studietiden är över blir missarna kvar. De flesta har väl också varit på "badsemester" i sydligare länder och sett hur mycket magra och skraltiga katter som springer omkring, hundar med för den delen.

    >>> Hur anser du att antalet hemlösa katter kan minskas?
    Tyvärr är engagemanget från politiker och myndigheter otillräckligt för att få en lösning på problemet eller åtminstone förbättra situationen. Det borde finnas upptagningshem för övergivna djur och en kampanj med upplysning och information till allmänheten om hur man sköter sina husdjur vore också på sin plats.

    Jag tycker att kommunerna har ett stort ansvar här. Fler borde arbeta som Solna stad i Stockholms län. Där drog man igång en kastreringskampanj för katter. Det anordnades en "hundens dag" och planer finns att ordna något liknande för katter för att försöka sprida information. I den lokala telefonkatalogen finns också ett blad med hur stadgarna ser ut för hund- och katthållning i kommunen.

    Att informera på fritids och skolor så att barn och personal kan gå hem med sitt budskap till sina familjer tycker jag skulle vara ett alldeles utmärkt exempel på förebyggande åtgärder.

    Ofta skänks också kattungar bort till höger och vänster och folk tänker sig inte för innan de skaffar katt. Kostade däremot kattungen ordentligt så skulle nog många tänka efter en gång till. 1 000 kr tycker inte jag är för mycket pengar för en öronmärkt, vaccinerad och veterinärbesiktigad kattunge.


    En intervju av Käthe Nilsson. Bilderna är publicerade efter tillstånd av Madeleine Bartak och får ej kopieras utan särskilt tillstånd.
    Besök gärna Hittekattens hemsida.





    www.katt.nu
    Copyright © Webkattidningen Spinn 2000